Sök:

Sökresultat:

342 Uppsatser om Byte av värmesystem - Sida 1 av 23

IntÀktsrapportering vid byte -ur ett inkomstskatterÀttsligt perspektiv

Byten har inte Àgnats speciellt stort utrymme vare sig i doktrin eller i lag. Det rÄder till följd hÀrav osÀkerhet angÄende hur byte skall hanteras och vilka skattemÀssiga och redovisningsmÀssiga problem som kan aktualiseras vid intÀktsrapportering av byte. Problem kan bland annat uppstÄ till följd av bristande överensstÀmmelse mellan redovisningsrÀttsliga och skatterÀttsliga regler. Ett exempel pÄ detta Àr förutsÀttningarna för nÀr ett byte medför att en intÀkt realiseras. Det Àr inte heller alldeles oproblematiskt att vid byte sÀrskilja prövning av omfÄngsfrÄgan frÄn prövning av periodfrÄgan.

Regelbundet byte vs byte vid klinisk indikation av perifer venkateter för att minska förekomst av tromboflebit inom omvÄrdnad-En systematisk litteraturstudie

Syftet var att sammanstÀlla vetenskaplig litteratur med avsikt att undersöka betydelsen av regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation av perifer venkateter (PVK) för att minska frekvensen och allvarlighetsgraden av tromboflebit hos vuxna patienter under sjukhusvistelse. Litteraturstudien utfördes systematiskt i sju steg enligt SBU (1993). Totalt inkluderades 10 studier efter databassökningar i PubMed, Cinahl och Cochrane Library. Studierna granskades av tvÄ oberoende bedömare utifrÄn ett modifierat granskningsprotokoll enligt Willman et al (2006) och evidensgraderades dÀrefter. Resultatet visade motstridiga evidens avseende regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation gÀllande minskning av frekvens och allvarlighetsgrad av tromboflebit.

RESULTATMANIPULERING VID VD-BYTE : En studie av Large Cap pÄ Stockholmsbörsen

Syftet i denna studie Àr att undersöka förekomsten av resultatmanipulering samt graden av dess förekomst under Äret för ett vd-byte och Äret efterföljande ett vd-byte. Tidigare forskning har visat att resultatmanipulering förekommer och att fenomenet i amerikanska och australiensiska företag Àr kopplat till vd-byten dÀr resultatmanipulering har anvÀnts för att sÀnka resultatet under Äret för vd-bytet och sedan i syfte att höja resultatet under Ären efter ett vd-byte. Urvalet utgörs av företag ur Stockholmsbörsens Large Cap-lista registrerade under perioden 2006 till 2009. Efter bortfall Àr antalet företag i urvalet 48. Metoden Àr kvantitativ och bestÄr av insamling av sekundÀrdata.

VD-byte : En studie av aktiekursens förÀndringar och rörelseresultat för företag som har genomfört ett vd-byte ur ett genusperspektiv

Syfte: Syftet med studien Àr att med statistiska mÄtt undersöka om företags aktiekurs reagerar pÄ ett vd-byte samt se hur ledarskap pÄverkar företagets rörelseresultat ur ett genusperspektiv. Metod: Undersökningen Àr en eventstudie som innefattar Ätta stycken företag. Eventstudiens estimeringsfönster omfattar 56 dagar innan eventfönstrets 29 dagar, dÀr aktiekursens rörelse undersöks. Varje företags enskilda procentuella förÀndring i rörelseresultatet kommer att studeras tvÄ Är innan och tvÄ Är efter ett vd-byte har intrÀffat.Teori: Undersökningen utgÄr frÄn effektiva marknadshypotesen, agentteorin och signalteorin.Empiri: Resultaten för aktiekursens abnormala genomsnittliga avkastning (AAR) och den kumulativa genomsnittliga avkastningen (CAAR) visas i diagram, detsamma gÀller för företagens procentuella förÀndring i rörelseresultatet. En jÀmförelse dras mellan företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte mot företag som har genomfört ett manligt vd-byte.Slutsats:Aktiekursen för företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte har cirka 10 procent högre förÀndring i AAR Àn för företag som har genomfört ett manligt vd-byte.Aktiekursens lutning pÄ CAAR för företag med en kvinnlig vd Àr starkare Àn för företag dÀr det har skett ett manligt vd-byte.

Vilka faktorer pÄverkar ett VD-byte pÄ den svenska marknaden?

Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett bolag's sfÀrtillhörighet pÄverkar beslutet om ett VD-byte samt klarlÀgga i vilken utstrÀckning valda faktorer inverkar pÄ samma beslut. Metod:För att undersöka vilka variabler som pÄverkar ett VD-byte, samt i vilken utstrÀckning dessa variabler pÄverkar, anvÀnder vi os's av en multipel regressionsanaly's. DÄ vÄr beroende variabel Àr en dummyvariabel, krÀv's att vi anvÀnder os's av en speciell regressionsmetod, en logit-model. PÄ detta sÀtt kan vi mÀta variablerna's pÄverkan pÄ sannolikheten för ett VD-byte. Empiri:Empirin bestÄr av en sammanstÀllning av vÄra insamlade data för att presentera hur datan Àr fördelad.

Vd-bytets pÄverkan pÄ aktiekursen : Beroende pÄ företagets finansiella resultat, avgÄngstyp samt företagsstorlek

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur marknaden reagerar vid tillkÀnnagivande av vd-byte. Delsyftet Àr att undersöka om andra variabler sÄsom finansiellt resultat, avgÄngstyp och företagsstorlek kan ha en pÄverkan pÄ aktiekursen.Metod: För att kunna mÀta marknadsreaktionen vid tillkÀnnagivande av vd-byte har en eventstudie tillÀmpats. En hypotesprövning har Àven gjorts för att ge svar pÄ frÄgestÀllningarna och berÀkna om det förekommer nÄgot samband mellan hÀndelsen och reaktionen av aktiemarknaden. Urvalet bestÄr av 60 vd-avgÄngar som skett under en tioÄrsperiod, Är 2001-2011. Företagen Àr tagna frÄn Stockholmsbörsen dÀr hÀlften Àr klassade som stora och hÀlften som smÄ bolag.Slutsats: Generellt reagerar marknaden negativt vid tillkÀnnagivande av vd-byte.

Skatternas betydelse vid val och byte av företagsform

Uppsatsen avser att undersöka vilken företagsform som Àr mest fördelaktig ur skattesynpunkt, samt att undersöka om det uppstÄr nÄgra skattemÀssiga konsekvenser vid byte av företagsform.Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ och deduktiv metod. I uppsatsen anvÀnds primÀrdata frÄn semistrukturerade intervjuer med rÄdgivare samt företag. SekundÀrdata har samlats in frÄn litteratur samt artiklar som berör Àmnet byte av företagsform. Resultatet av studien visade att aktiebolag Àr den skattemÀssigt mest förmÄnliga företagsformen om inkomsterna ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Kan företagen inte starta ett aktiebolag frÄn början rekommenderar vi att de startar en enskild nÀringsverksamhet framför handelsbolag. Undersökningen visar att det vid bildandet frÀmst var de civilrÀttsliga reglerna som hade betydelse och vid ombildningen var det dÀremot de skatterÀttsliga reglerna som var mest avgörande.

Big Bath : Resultatmanipulation vid byte av verkstÀllande direktör

Tidigare forskning visar att resultatmanipulering i form av big bath fo?rekommer vid omstruktureringar av fo?retagens ledning. Det inneba?r att ledningen pa?verkar resultatet negativt genom att realisera stora enga?ngskostnader. I och med info?randet av redovisningsstandarderna IFRS 3 och IAS 36 ga?llande nedskrivningspro?vning av goodwill kan va?rderingens flexibilitet anva?ndas i egenintresse som ett verktyg fo?r big bath.

VD-byte och effektivitet : i en turbulent och en stabil bransch

Allt fler företag byter VD allt oftare. MÄnga av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan dÀrför antas vara att fÄ till en förÀndring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin Àr det avgörande för ett företag ha en överensstÀmmelse med sin omgivning för att kunna uppnÄ effektivitet. NÀr omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förÀndras och förutsÀgbarheten Àr lÄg sÄ ökar ocksÄ behovet av förnyelse och förÀndring för att företaget för att bibehÄlla eller öka sin effektivitet. FrÄgan som denna studie vill försöka besvara Àr om ett VD-byte kan betyda en förbÀttring för företagets effektivitet.

VD-byte och effektivitet: i en turbulent och en stabil bransch

Allt fler företag byter VD allt oftare. MÄnga av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan dÀrför antas vara att fÄ till en förÀndring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin Àr det avgörande för ett företag ha en överensstÀmmelse med sin omgivning för att kunna uppnÄ effektivitet. NÀr omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förÀndras och förutsÀgbarheten Àr lÄg sÄ ökar ocksÄ behovet av förnyelse och förÀndring för att företaget för att bibehÄlla eller öka sin effektivitet. FrÄgan som denna studie vill försöka besvara Àr om ett VD-byte kan betyda en förbÀttring för företagets effektivitet.

EnergikartlÀggning av en kontorsfastighet samt analys av energibesparande ÄtgÀrder.

Detta projekt utfördes pÄ uppdrag av Balticgruppen Fastigheter. EnergikartlÀggningen omfattar kontorsbyggnaderna Pinnen och Struten som ligger pÄ adresserna KylgrÀnd 4-6 i UmeÄ, Sverige. Syftet med projektet var att genom en energikartlÀggning och energibalans finna och utvÀrdera ekonomiskt hÄllbara energibesparande ÄtgÀrder som kan minska energianvÀndningen. I projektet ingick ocksÄ att undersöka de olika abonnemangen för fjÀrrvÀrme och el och undersöka hur kostnaderna för dessa pÄverkas av de energibesparande ÄtgÀrderna.Arbetet inleddes med att med hjÀlp av energistatistik och inventeringar kartlÀgga all energianvÀndning i fastigheten. EnergikartlÀggningen anvÀndes sedan för att definiera byggnaden i IDA ICE och simulera energibalansen.

Arbetslöshet bland utrikesfödda. : En studie av svenska kommuner 2010

Uppsatsen avser att undersöka vilken företagsform som Àr mest fördelaktig ur skattesynpunkt, samt att undersöka om det uppstÄr nÄgra skattemÀssiga konsekvenser vid byte av företagsform.Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ och deduktiv metod. I uppsatsen anvÀnds primÀrdata frÄn semistrukturerade intervjuer med rÄdgivare samt företag. SekundÀrdata har samlats in frÄn litteratur samt artiklar som berör Àmnet byte av företagsform. Resultatet av studien visade att aktiebolag Àr den skattemÀssigt mest förmÄnliga företagsformen om inkomsterna ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Kan företagen inte starta ett aktiebolag frÄn början rekommenderar vi att de startar en enskild nÀringsverksamhet framför handelsbolag. Undersökningen visar att det vid bildandet frÀmst var de civilrÀttsliga reglerna som hade betydelse och vid ombildningen var det dÀremot de skatterÀttsliga reglerna som var mest avgörande.

50 kVA eller 100 kVA : En teknisk och ekonomisk jÀmförelse av distributionstransformatorer

Rapporten utreder om distributionstransformatorer med mÀrkeffekten 50 kVA i Vattenfall Eldistribution AB:s elnÀt kan avskaffas till förmÄn för mÀrkeffekten 100 kVA. Transformatorer med mÀrkeffekten 50 kVA förekommer vid nedtransformering av spÀnningen frÄn 22 kV och 11 kV till hushÄllens huvudspÀnning 0,4 kV.50 kVA-transformatorer skiljer inte sÀrskilt mycket frÄn transformatorer med den högre mÀrkeffekten i frÄga om storlek och pris, och de bedöms kunna bytas ut utan större praktiska svÄrigheter.Fördelen med 100 kVA Àr att de elektriska belastningsförlusterna blir lÀgre i och med den högre mÀrkeffekten. Dessutom innebÀr ett byte vissa elkvalitetsförbÀttringar.Nackdelarna med 100 kVA Àr att de elektriska tomgÄngsförlusterna Àr högre och att inköpspriset Àr högre Àn för 50 kVA. I övrigt kan kostnaderna likstÀllas för de tvÄ alternativen.Endast kostnader för aktiva effektförluster berördes i rapporten dÄ de ekonomiska kostnaderna för reaktiva effektförluster kunde försummas för de aktuella transformatorerna.För att nÄ ett svar pÄ frÄgan om det kan vara lönsamt att avskaffa 50 kVA-transformatorerna studerades fem verkliga fall i Vattenfalls svenska elnÀt. Dessutom studerades eventuella elkvalitetsvinster med ett byte.Svaret blev att inte för nÄgot av de fem studerade fallen var det lönsamt med ett byte till 100 kVA-transformator.

BrÀnsleceller i taktisk enhet

Inom Försvarsmakten anvÀnds motordrivna generatorer för att förse mÄnga förbandsenheter med elektricitet. Dagens bullriga och vibrerande elverk Àr idag möjliga att ersÀtta med tystare brÀnsleceller. PÄ köpet erhÄlls en bÀttre ergonomi för alla som arbetar i hytter som strömförsörjs av elverk. I rapporten redovisas funktionen för olika typer av brÀnsleceller, vilka brÀnslen de anvÀnder sig av och hur dessa kan transporteras. Dessutom redovisas hur tvÄ elverk anvÀnds och vilka förbÀttringar som kan Ästadkommas vid byte till brÀnsleceller.

EnergikartlÀggning av tvÄ skolbyggnader : En studie av energianvÀndningen pÄ Martinskolan samt energieffektiviseringsförslag

I denna rapport genomförs en energikartlĂ€ggning av Martinskolan i HökarrĂ€ngen (Stockholm) med mĂ„l att ge Ă„tgĂ€rdsförslag för minskad energianvĂ€ndning, minskade koldioxidutslĂ€pp samt bibehĂ„llet eller förbĂ€ttrat inomhusklimat.EnergianvĂ€ndningen kartlĂ€ggs utifrĂ„n platsbesök, konstruktionsritningar, tekniska ritningar och uppgifter frĂ„n leverantörer av el, vatten och vĂ€rme. EnergianvĂ€ndningen samt föreslagna energieffektiviseringsĂ„tgĂ€rder simuleras i VIP-Energy.År 2013 anvĂ€nde sig Martinskolan av 632 MWh nettovĂ€rme samt 188,9 MWh el (normalĂ„rs- korrigerade vĂ€rden). Detta berĂ€knas generera 18,8 ton koldioxid. NettovĂ€rmeanvĂ€ndningen Ă€r över genomsnittet för skolor i Sverige, medan elanvĂ€ndningen Ă€r nĂ„got lĂ€gre.ÅtgĂ€rder för att minska energianvĂ€ndningen presenteras i tvĂ„ paket. Paket 1 bestĂ„r av enkla Ă„tgĂ€rder med lĂ„g investeringskostnad: Justering av tidkanal för tvĂ„ ventilationssystem, byte till LED-belysning samt installering av 100 kvm solceller.

1 NĂ€sta sida ->